|
|
  Dag 12 - Wadi Musa → Döda Havet
Vi hade mobiltelefonerna på väckning 06.20. Efter frukostbuffén och den sista packningen var vi redo för avfärd vid åttasnåret. Efter ungefär nittio minuters färd på hyggliga jordanska motorvägar stannade vi till vid ett rastställe, som hette Al Sultani Tourism, för att besöka bekvämlighetsinrättningarna. Efter en halvtimmes paus fortsatta vi färden norrut.
Vid elvatiden anlände vi till staden Kerak. Där skulle vi besöka Jordaniens största borg från korsriddartiden. Borgen, som hette Qasr al Kerak, var byggd på 1130-talet och var belägen högst upp på ett berg i ett för övrigt kuperat landskap. Vi gjorde en rundvandring i den något raserade borgen i en dryg halvtimma innan vi återvände till bussen. Vi lämnade Kerak strax före tolv.
Halv två rullade vi in i staden Madaba, mosaikernas stad. Vi parkerade bussen och gick de sista hundra metrarna till den grekisk-ortodoxa kyrkan S:t Georges. På golvet i kyrkan fanns en gammal karta gjord i mosaik. Kartan, som kallades Palestinakartan, visade Det heliga landet med viktiga kristna städer och platser inprickade och med Jerusalem som den viktigaste. Kartan var mycket bra gjord med tanke på hur gammal den var.
Del av Palestinakartan.
Efter besöket i kyrkan var vi rejält hungriga och siktade in oss på lite jordansk snabbmat. Vi gick in i en kiosk och köpte varsin falafel-sandwich. Den jordanska snabbmaten smakade bra och var billig. 0,5 JOD (6 SEK) för två falafel-sandwichar.
När maten sjunkit ner gick vi tillbaka till bussen och fortsatte vår färd. Efter en dryg timmes resa bland berg och dalar kom vi fram till ett berg som hette Mount Nebo. Vid Mount Nebo påstods Moses ha dött efter 40 års vandring i öknen. Vi promenerade de sista metrarna från bussen till en utsiktspunkt där man, om det hade varit klart väder, hade sett Jerusalem och Jeriko i Israel. Vi fick nöja oss med att få en första blick på Döda Havet som låg ungefär 2 000 meter nedanför berget.
Vi återvände till bussen som körde oss till en fabrik där man gjorde konstverk och möbler av mosaik. Det var ganska dyrt och vi köpte inget. Vi hoppade återigen in i bussen som på slingriga vägar började nedstigningen mot Döda Havet samtidigt som solen gick ner bakom de israeliska bergen.
Vid femtiden checkade vi in på Jordan Valley Marriott Resort & Spa. Vi blev tilldelade rum 507 två trappor upp. När vi precis installerat oss på det fina rummet upptäckte vi att låskolven till dörren låg på golvet. Vi gick ner till receptionen och fick omedelbart ett annat rum. Rumsnumret blev istället 318 på samma våning som receptionen men lika fint som det förra rummet. Rummet hade en balkong som vette ut mot bl.a. poolområdet. Vi kunde även se Döda Havet och Israel på andra sidan vattnet från balkongen.
Halv sju samlades vi i Mosaikrestaurangen och åt en gemensam middag. Buffén för aftonen hade asiatiska inriktning. Efter en timmes ”frosseri” gick vi upp en trappa och beställde varsin kopp kaffe i salongen och lyssnade till sång och musik från den duktige pianisten.
Vid halv tiotiden återvände vi till vårt hotellrum. Vi bytte om till mer ledig klädsel och tog en kvällspromenad på hotellområdet. Vi gick många trappsteg ner till stranden vid Döda Havet. Vi kände på det salta vattnet innan vi mödosamt återvände till hotellet genom att ”klättra” upp för trapporna igen.
Vi somnade strax före midnatt.
|
|
