|
|
  Dag 5 - Karatu → Ngorongoro
Skönhetssömnen fick ett abrupt slut då campingens tupp började gala halv sju. Frukosten serverades på campingens restaurang. När vi kom dit var kön redan lång. Frukosten bestod av vitt bröd, marmelad, kokt korv, omelett och kaffe.
Efter frukosten packade vi ihop våra saker och väntade bara på att få åka iväg. Väntetiden blev onödigt lång tyckte vi. När vi väl kom iväg åkte vi inte speciellt långt. Bara några hundra meter till en supermarket som låg i de mer ”centrala” delarna av Karatu. Vi provianterade med vatten och nötter.
När alla till slut fått köpt det de skulle ha styrde vi kosan mot Ngorongoro. Strax före tio stannade vi till vid kontrollstationen för Ngorongoro Conservation Area. Vi fick vänta in de andra åtta bilarna i vår grupp eftersom vi var först på plats (för en gångs skull). Sen körde vi in i Ngorongoro Conservation Area. Först åkte vi upp i kraftigt motlut tills vi nådde kraterkanten. Vägen upp kantades av frodig regnskog och ett stort antal babianer. Vi balanserade på kraterkanten en bit innan vi stannade till för fotografering vid en plats där man fick en bra vy på hela kratern. Sen fortsatte vi i bilen och åkte neråt i kraftigt medlut. På vägen såg vi bl.a. en stor flock giraffer som sprang över vägen. Det var en mäktig upplevelse att se så många giraffer på en och samma gång.
Vid tolv stannade vi till vid en masaiby. Vi blev välkomnade av, vad vi såg, hela byns befolkning. Masaikvinnorna stod i en halvcirkel och sjöng medan masaimännen dansade och sjöng bredvid. Efter sången blev vi inviterade in i byn. Inne i byn fortsatte kvinnorna att sjunga medan männen visade sina färdigheter i jämfotahopp.
Hoppande masai.
Efter dessa inledande aktiviteter fick vi en presentation om hur masaierna lever. Vi fick även titta in i en manyatta (masaiernas hydda). Manyattan var liten och mörk och klart ohälsosam då röken från eldstaden i mitten av hyddan spred en otrevlig dimma i hela manyattan.
När vi gick ut från manyattan och äntligen kunde andas ordentligt igen återstod en programpunkt. Försäljningen. Innan vi lämnade byn fick vi en extranummer. Vi skulle se byns småskola. Skolan låg utanför taggbuskstaketet och var byggd av smala trädstammar till väggar och torkat gräs till tak. När vi kom in satt barnen och sjöng en sång för oss. Innan vi lämnade skolan la vi varsitt ekonomiskt bidrag i bidragslådan.
Efter besöket i byn blev vi serverade lunch vid bilarna.
Halv två lämnade vi masaibyn. Hela eftermiddagen gick åt till gamedrive i Ngorongoro Conservation Area. Vi körde ända fram till gränsen mot Serengeti National Park. Där stannade vi till en liten stund. Jag gick en liten runda och var tekniskt sett inne i Serengeti i några minuter. Dock utan att ha sett några vilda djur.
Under gamedriven såg vi bl.a. Thomson’s gasell, Grant’s gasell, zebra, struts, gam, sekreterarfågel, koritrapp, hyena, gnu och eland.
Efter många fotograferingstillfällen började vi åka tillbaka mot kratern. Vi åkte samma väg upp på kratern som vi åkte nerför på förmiddagen. Vid sextiden anlände vi till campingen Simba A som låg vid kraterkanten. Vi hittade ett ledigt orange tält men det saknades madrasser. Till slut fick vi tag på madrasser och kunde installera oss i tältet. Vi duschade i de inte helt fräscha duscharna innan vi gick till ett partytält där middagen serverades.
Vid middagen fick vi reda på att folk hade skymtat en elefant i närheten av campingen och att en buffel vandrat mellan tälten. Snacka om att vara nära naturen! Efter maten gick vi till vårt tält och gjorde oss i ordning för natten för att vara redo att stiga upp i svinottan. Innan vi släckte för natten bockade vi av vilka djur vi sett under dagen. Vi somnade vid tiotiden ovetande om vad som komma skulle.
Lite senare på kvällen började det att regna och åska. Och inte vilket oväder som helst. Ett fruktansvärt skyfall i kombination med åsknedslag bara några hundra meter bort. Och det höll på länge. Vi var oroliga att tältet inte skulle hålla tätt så vi vågade inte somna. Fast det gick inte att sova ändå p.g.a. alla åskknallar. Tältet höll faktiskt emot allt regn och vi fick inte en droppe på oss! Vid halv tre var ovädret över och vi somnade.
|
|
