|
|
  Dag 9 - Dar es Salaam → Zanzibar Town
Vi vaknade tjugo över sex och kunde konstatera att natten hade varit varm då man var rejält svettig. Frukosten serverades utanför bussarna, som vanligt, vid sju. Därefter följde den obligatoriska busstädningen eftersom detta var den sista dagen på de rosa bussarna. Bussarna tömdes på allt löst och all sand sopades ut. Normalt skulle bussarnas städas mer noggrant än så men eftersom de skulle på service i Dar es Salaam så behövde vi inte städa mer än så.
Vid niotiden hade vi packat in oss i de under någorlunda välstädade bussarna och lämnade Silver Sands Beach Hotel och styrde kosan mot de centrala delarna av Dar es Salaam. Trafiken var tät och medelhastigheten vara stundtals nära noll. En följd av detta var att det blev oerhört varmt i bussen eftersom det inte blev någon luftväxling. Efter ett tag släppte köerna och medelhastigheten ökade. Skönt!
Vi blev avsläppta vid en parkeringsplats inte långt från båtterminalen. Vi tog farväl av våra rosa bussar och började promenera mot terminalen. Vägen dit upplevdes som lite kaotisk då det befann sig många ”hjälpsamma” tanzanianer omkring terminalen. När vi precis äntrade terminalområdet fick varsin båtbiljett av Eddie. Nästa anhalt var den s.k. säkerhetskontrollen, som mer eller mindre kunde anses vara ett spel för gallerierna. Jag blev ombedd att lägga upp min resväska på ett bord och öppna den. När ”kontrollanten” såg allt mitt bagage bad han mig stänga den igen. Direkt tog en kille i orange väst tag i min resväska och började bära iväg den. Jag trodde givetvis i kaoset att vi skulle gå till ett annat bord och undersöka resväska lite närmare. Men det visade sig bara vara s.k. ”bärhjälp”. Han bar min resväska de 20 metrarna till vår uppställningsplats för väskorna. Bärhjälpen skulle givetvis ha betalt för sin ”prestation”. Jag kände mig lurad och fick motvilligt betala 1 000 Tsh (5 SEK) till min högst tillfälliga betjänt. Efter detta var jag på min vakt och släppte inte resväskan ur sikte på hela resan för att slippa betala mer onödiga pengar.
Några i gruppen erbjöd sig att stanna kvar och vakta våra resväskor medan vi andra gick ut på stan för att hitta något att äta. Efter många om och men hittade vi ett litet krypin. Det var tur att vi hittade det för i samma sekund som vi fick tak över huvudena började det ösregna. Restaurangen var ganska liten och mörk. Mörkret berodde på att det saknade ström och inga lampor lyste således. Vi hade lite tidsnöd så vi gjorde slag i saken och beställde samma rätt alla fem för att om möjligt snabba på det hela lite. Samtidigt tilltog regnet på utsidan och det fullkomligt öste ner. Våra nudlar med grönsaker blev klara förvånansvärt fort. Dessutom smakade det fantastiskt gott. Och det var mycket mat. Regnet fortsatte att ösa ner så till den milda grad att restaurangens golv liknade en simbassäng. Vi fick äta upp det sista av maten med våra väskor i knät.
När vi betalat notan, som för övrigt var mycket billig (mat och dricka för 3 000 Tsh (16 SEK)), fick vi trotsa regnet och bege oss tillbaka till båtterminalen. Vid terminalen fick vi tak över huvudena och kunde börja torka upp.
Vid ettiden steg vi ombord på katamaranen Super Seabus III och ungefär en timma senare lämnade båten kajen. Båtresan började med en hel del gung men vattnet lugnade sig efterhand. Vid fyratiden anlände vi till Zanzibar och Zanzibar Town. Vi lämnade våra pass till Eddie för visering och ställde oss och väntade på de tre bussarna som skulle transportera oss till hotellet.
Bussarna dök upp ganska snart. Två av bussarna var avsedda för personer och en buss var avsedd för vårt bagage. Transporten till hotellet vara en parodi, då vi åkte buss i max tre minuter och fick ändå gå den sista biten. Väl framme vid hotellet, som hette Safari Lodge Ltd, fick vi rumsfördelningen av Eddie. Vårt rum höll god standard med dubbelsäng med myggnät, TV, dusch och toalett. Rummet var till och med utrustat med ett kylaggregat.
Vi hann precis installera oss på rummet och ta en snabb dusch innan vi samlades vid receptionen vid halv sju för att i samlad trupp gå bort till Africa House. Africa House var en byggnad med anor från 1800-talet och som kunde stoltsera med en magnifik utsikt över Indiska Oceanen. Terrassen på Africa House blev redan vid första mötet en pärla.
När vi druckit upp hade många lämnat Africa House och endast de som satt kring vårt bord var kvar. Vi lämnade också Africa House och försökte lokalisera några ställen att äta middag på. Vi hamnade till slut på Buni Burger. Vi beställde en Buni-burger med pommes frites. De flesta i sällskapet önskade öl till maten. Vi blev informerade att restaurangen inte serverade alkohol, troligen av religiösa skäl. Men vår servitör var serviceinriktad. Han fick pengar av oss och gick iväg och handlade öl till oss!
Efter maten styrde vi kosan mot hotellet. Vägen tillbaka var mörk så vi fick använda våra pannlampor både bakåt och framåt.
Vid elvatiden var det dags att gå och lägga sig. Innan vi hoppade i säng fick vi laga hålen i myggnätet. Med två säkerhetsnålar och lite plåster reparerade vi alla hål. Inte så snyggt kanske men ack så effektivt.
|
|
