|
|
  Dag 2 - Nagarhole → Bangalore → Delhi
Om väckarklockan ringde ilsket dagen innan så ringde den än mer ilsket denna morgon. 05:10 startade telefonen att spela. Med tanke på den arla tidpunkten på dygnet det var så var jag hyfsat rapp upp för en tidig morgondusch. Duschen var helt OK med både kall- och varmvatten och som dessutom gick att temperera precis som man själv ville! När morgonbestyren i det närmsta var avklarade ringde telefonen. En automatisk väckning!
Någon minut i sex var jag på plats vid huvudbyggnaden redo för en ny tur i djungeln. Denna gång hade indierna lyckats räkna rätt så det blev inget strul med bilarna.
Någon minut efter sex körde vi iväg ut i mörkret mot samma mål som dagen innan. Upplägget påminde starkt om dagen innan med skumpiga vägar, djungel och djurliv. De två skillnaderna var att parkvakten för dagen var en gammal gubbe och att rutten var något annorlunda. Det som kryddade safarituren denna dag var främst att vi jagade en vild elefant av vägen till den milda grad att den tutade i sin snabel och flydde in i skogen. Lätet var precis som på TV!
Axishjortar.
På tillbakavägen stannade vi till vid en ”elefantskola”, d.v.s. ett ställe där man tämjde vilda elefanter. Det påstods att det tog ett helt år att få en vild elefant att bli tam. Jag såg totalt fyra elefanter i området varav två som badade, en som stod fastkedjad vid en påle och slutligen en elefant som stod i en jättebur gjord av tjocka stockar. Ingen kul syn! Stackars elefant!
Elefantbur.
Kvart över tio anlände vi åter till resorten. Jag hastade i mig en liten enkel frukost i restaurangen på dryga fem minuter innan jag skyndade mig tillbaka till lägenheten för att hämta mitt bagage. Halv elva checkade jag ut och betalade mina skulder för öl och vatten. Tio minuter senare mötte jag Nanda vid parkeringen som plikttroget stod och väntade på mig. Direkt styrde vi kosan mot Bangalore eftersom jag hade ett plan att passa.
Vägen tillbaka till Bangalore gick snabbare än ditresan då det var ganska lite trafik på vägarna även om trafiken till sättet var densamma, d.v.s. med galna omkörningar m.m.
Mötande trafik på vägen mellan Nagarhole och Bangalore.
Vi gjorde ett kort stopp på ett annat Café Coffey Day än dagen innan och inmundigade kaffe med tilltugg. Det var precis vad vi behövde båda två då både jag och Nanda verkade lite sömniga.
Kvart över tre tog jag farväl av Nanda utanför inrikeshallen och gav honom 1 000 Rs (170 kr) i dricks. Han välsignade mig och vi skildes åt. Sen vidtog en cirkus som sällan skådats och som skulle pågå under närmare fem timmars tid!
Efter lite ompackning mellan resväskan och ryggsäcken ställde jag mig i kön för incheckningen. När jag väl kom fram till tjejen vid incheckningsdisken rekommenderade hon mig att avvakta med incheckningen 1,5-2 timmar då det annars fanns risk att mitt bagage skulle hinna med ett tidigare plan till Delhi. Ingen höjdare att låta bagaget snurra runt på ett bagageband i Delhi då jag själv fortfarande var kvar i Bangalore.
För att fördriva tiden gick jag och handlade kaffe och en kycklingburgare vid Café Coffey Day och gick och satte mig vid en av sittplatserna strax utanför kaféet. Jag åt upp min hamburgare men hann inte dricka så mycket av kaffet innan jag lyckades spilla ut det på golvet. Jag tror ingen blev blöt. Lite skamsen gick jag därifrån och köpte mig en dricka i en annan del av inrikeshallen.
Halv sex ställde jag mig i kön för incheckningen för andra gången. Denna gång gick det bättre. Jag fick dock bassning på att min resväska inte röntgats och försetts med sigill. Jag rusade snabbt till röntgenapparaten, som stod mitt på golvet, och fick väskan scannad och förseglad. Efter godkänd röntgen fick jag äntligen väskan incheckad.
Nästa anhalt var säkerhetskontrollen. En lång kö som trots allt gick rätt så fort. Indisk effektivitet! Väl framme vid den första vakten fick jag bassning för att mitt handbagage saknade en tag. Jaja, tänkte jag ”det fixar jag sen”. När ryggsäcken körts genom röntgenapparaten fick jag bassning igen. Säkerhetspersonalen hade upptäckt min whiskyflaska. Efter några minuters diskussion med säkerhetspersonalen beslutade jag mig för att slänga flaskan. Alternativet hade varit att personalen letat fram min resväska och placerat flaskan där i. Det alternativet ansåg jag vara ett alltför riskabelt alternativ då min resväska säkerligen inte skulle komma till Delhi samtidigt som jag. Följden blev att jag fick lämna kvar flaskan i Bangalore. Inte nog med det. Jag blev tvungen att själv slänga flaskan utanför säkerhetskontrollens område.
Jag lämnade säkerhetskontrollens område och slängde min halvfulla flaska Famous Grouse i papperskorgen inför en häpen församling som stod i kön till säkerhetskontrollen. När jag skulle tillbaka in till säkerhetskontrollens område igen visade det sig att personalen hade cancelerat mitt boardingpass eftersom jag lämnat säkerhetskontrollens område. Således fick jag för tredje gången ställa mig i kön till incheckningen. Att få ett nytt boardingpass gick förvånansvärt smidigt. Med ett nytt och fräscht boardingpass i handen smet jag förbi hela kön till säkerhetskontrollen och fick tillslut min ryggsäck, dock något mindre tung. Tur att man var ute i god tid!
Efter denna pärs återstod två timmars väntan på flyget. Väntetiden blev ytterligare en halvtimme då avgångstiden av okänd anledning flyttades fram trettio minuter.
När det tillslut var dags att boarda planet vid gate 3 fick jag bassning igen! Tagen, som jag tillslut monterat på ryggsäcken, var inte stämplad av säkerhetskontrollens personal. Så det blev ett par raska steg till säkerhetskontrollens personal igen och provocerade fram en stämpel – utan att köra ryggsäcken genom röntgenapparaten!
Strax efter halv nio på kvällen lyfte Indian Airlines flight IC404 från Bangalore med destination Delhi. Planet landade säkert på inrikesterminalen vid Indira Gandhi International Airport Terminal 1 i Delhi vid elvasnåret. Jag hade tur och fick snabbt tag på min resväska på rullbandet.
Utanför terminalen stod min blivande chaufför för den kommande veckan och väntade på mig med en skylt med texten Mr. Johan på. Chauffören presenterade sig som Sushil.
Sushil körde mig lugnt och säkert till Hotel Corus vid Connaught Place i New Delhi. Efter en något strulig incheckning med en sur och stressad portier fick jag äntligen mitt rum. Då hade klockan passerat midnatt. Innan jag och Sushil skildes åt för natten bestämde vi att vi skulle träffas klockan tio morgonen därpå.
|
|
